Liten blir stor

Idag fyllde Marcus 9 år. Tänk vad åren har flugit iväg.



Marcus 4 år



Marcus 9 år

Här hos oss är tårtorna en stor grej. Det ska inte bara vara en vanlig tårta utan det ska vara något extra. Ja om vi bortser från Örjan då som vill ha en vanlig "Svensson" tårta - som visserligen är gott men... inget rolig att göra. Ibland börjar Marcus drömma om sin tårta redan efter jul - hm... undrar vem han brås på?!?! I år var det vulkantårta som kom i hans tankar - nä det var inte jag som tryckte på men vulkan sade han och jag hade sett en bild från ME som hon gjort och kopierade den rätt av. Fyllningen var han mycket bestämd med. Banan och jordgubb. Men absolut ingen marsipan! Så jag testade sugarpaste för första gången. Den var lätt att jobba med och alla gillade smaken. Den var inte alls så söt som jag trott och de som inte gillade marsipan var super glada över denna. Så här såg då tårtan ut:



Och så här såg det ut när den serverades:



För visst måste det spruta om en vulkan!

Marcus är mycket nöjd med sin dag och tårtan.

Så har halva semetstern gått

Så kommer då äntligen ett inlägg igen. Då jag haft lite mycket omkring mig den senaste månaden har jag valt bort bloggande och nätande mycket.

Nu har vi spenderat en vecka på Mallorca. Vi njöt  i massor. Det vill säga efter två dagar då killarna lugnat ner sig med tjat, tjat och tjat. De fick bada av sig i två dagar och sedan kunde vi göra annat också.

Mycket fotande har det blivit. Med en ny digital systemkamera var det super kul att fota. Ca 250 bilder blev det, så nu får jag väl rensa bort lite... kan ju inte gärna framkalla alla, inte så kul med 100 bilder på barnen i poolen.



Det här blev ett mycket lyckat kort tycker jag. Tyvärr tog jag det inte själv. Man kan rikigt se hur sugen han är på glas säven om man inte ser hans ansikte.



Som sagt, mycket badande blev det. Örjan fick träna sina armmuskler rejält för det roligaste killarna visste var när de blev slängda i vattnet. Jeppe tycket det var kul näst sista dagen han med - till en början var vatten i ansiktet som vanligt mycket jobbigt och hemskt.



En dag fick jag åka till markanden i gamla staden. Ja de övriga följde motvilligt med. Men det gick bra. Måste erkänna att markanden inte var något mycket till att ha. Örjan sa att det kunde han på förhand ha talat om. Men det kan man ju inte riktigt veta eller hur. Det skulle ju kunna ha varit mit livs bästa marknad. På bilden ser ni en mycket lugn sidogata, det var en mycket mysig liten gamal stad.



På så gott som alla restauranger fanns det menyer på olika språk, med olika lyckade översättningar. Jag undrar vad jag får om jag beställer Äggs på svenska längst ner till höger. Blir det ägg eller kyckling?



En vecka går fort och snart var vi hemma igen. På flygplatsen i Palma tog det 15 minuter att gå från gaten till bagaget. Väl vid bagaget fick vi vänta i 30 minuter innan bagaget kom. På Arlanda tog det mindre 10 minuter att gå till bagaget och vi väntade 5 minuter innan bandet började rulla. Lite skillnad. Något som förundrar mig är varför man måste stå 6 personer i en familj vid bandet och vänta på bagaget. Varför måste man trängas så? Jag föredrar dock själv att stå med barnen en bit därifrån och låta en i familjen stå vid bandet.



Det är härligt att komma bort på semetser. Men det är lika härligt att komma hem. Det var en fröjd att se jordgubbarna i landet. Hela 3 liter gubbar fanns att plocka.  Vilket välkomnande!

RSS 2.0